Mörka flugor och djupa kanter

Det märks tydligt för min del att tidpunkter jag kan fiska på har förändrat fångsterna. Nu stöter jag på de stora fiskarna jag helt missade under min jobbperiod som var så intensiv i April och Maj. Nu är vi i Juni och äntligen så känns allt så där bra igen. Jag hittar fisken på platser jag nu kan besöka oftare då de kräver långa bilturer och långa promenader.

Igår var en sådan dag. Platsen är djup men ligger i anslutning till en fin vik långt ut på kustbandet. Det är allt lite knöligt att ta sig dit, men så här års brukar det finnas fisk där så det är värt besväret. Jag känner platsen bra och vet hur den ska fiskas. Och det är djupt där jag fiskar. Den här platsen fungerar lika bra på natten som på dagen, men bästa tiden är nog på kvällen och på utgående vatten. Det drar med sig födan ut till fiskens ståndplats. Här kan öringen stå tryggt och lugnt skyddad av ett högt berg med stora tångruskor. Jag har ett par såna här platser, men denna ligger så långt ut att den tar tid på sig att komma igång. Det är säkert fisk där stora delar av säsongen, men det är just i Juni som den är som hetast.

Igår fick jag återigen kämpa med vinden då det blåste ca 15m/s i byarna. Men med underhandskast och en sjunklina så funkar allt detta också. Men det tar ca tre kast innan man hamnar rätt varje gång då vinden ligger på hårt från höger här. Eller i varje fall igår.

Sist jag var ute så hade jag fått fisken att fastna på en svart fluga som är bunden med inspiration av en muddler fast med två fronthackel istället för hjorthår (se bild nedan). Så valet idag var såklart ganska enkelt. Det tog inte allt för lång tid innan en fin fisk följde. Då hade jag kanske fiskat i 10 minuter. Just denna fisk uppskattade jag till kanske 55cm. De ser ju alltid lite större ut genom vattnet, men den var allt stabil. Har den följt en gång så borde den ju allt kunna ta. Så jag tog en liten tur på berget och försökte nå spoten från ett annat håll. Det är alltid besvärligt att fiska där det är så brant, men man får bita ihop och försöka att få ut linan. Speciellt när man vet att det står stor fisk.

Jag stod lite krångligt men fick till kasten ganska så bra ändå, och när jag fiskat i kanske 20 minuter utan resultat så ser jag till slut rörelser i djupet. Till min förvåning är det två stora fiskar som följer flugan. Den lite mindre fisken vek av medan den stora tog. Den tog dock inte så hårt så jag var ganska nervös under hela drillen. Det kändes faktiskt inte alls som att den riktigt fastnade. Jag stod ju som sagt väldigt dumt till med så det tillförde en ytterligare dimension till drillandet. Men jag fick hem linan på rullen och kunde sätta stor press. Det tog inte många minuter förrän fisken var i håven. Och den var grann. Det kan nog vara den finaste fisk jag fått. En hona med stora prickar och alldeles blank. Fisken är 62cm lång som den förra och väger nog ungefär lika mycket.

Det är belönande att all den tid jag lagt på kusten för att hitta platser faktiskt ger resultat. Jag har i timma efter timma stått och nött och lärt mig platserna för att till slut veta ungefär hur fisken kommer att attackera flugan. Vilken del av viken om jag fiskar en sån som fisken oftast kommer in. Och nu fick jag lära mig att denna platsen minsann håller fler än en fisk. Min teori är dock att den andra fisken var en hane. Men det tar jag en annan gång.

Mitt tips är att försöka bryta mönstret. Att använda flugor man egentligen inte tror på och försöka fiska platserna på andra sätt än vad man brukar. För det fungerar och det gör att man utvecklas och går ifrån den raka linjen som är så lätt att fastna vid. Det är också klokt att försöka leta bytesdjur i vattnet som fisken kanske just där och då jagar.

Håll till godo!

Vackert Flugvalet Tjock öring

Facebook Comments
Kategorier : Hardy Ultralite ASR, Hardy Zephrus SWS, Havsöringsfiske